" Att våga...

...är att förlora fotfästet för en sekund, att inte våga är att förlora sig själv". Tänkvärda ord av Sören Kirkegaard. Jag vågade och jag förlorade fotfästet helt och hållet i mitt ganska inrutade, kontrollerade liv! 

I mitt arbete som vårdare är jag van att ha kontroll, ta ansvar för att patienten mår bra, tar ansvar för vad jag gör och inte gör. Jag vet att gör jag ett misstag kan det får väldigt tråkiga följder för en annan människa. Jag har gjort fel och misstag som alla andra, men hittills har inget livsfarligt hänt. Misstag händer ofta när man är trött, har för mycket arbete och är för lite personal på avdelningen.

För tre månader sen tog jag ett steg ut i det okända och kom till en helt annan värld än vad jag är van vid. Jag har varit vårdare sen 1979 och nu skulle jag pröva på nåt nytt. Jag har ju några års arbetserfarenhet och vet att jag är trygg i min yrkesroll, har kontroll och kan inget annat än sjukvård...

 ...nu hade jag ingen kontroll över någonting, visste inte hur nånting fungerade och jag fick nästan panik...vad har jag gett mig in på...det här klarar jag aldrig av!

Jag kom ganska snabbt underfund med att jag kan för dålig finska för att kunna göra ett bra arbete just där. Jag pratar finska varje dag, men kan långt ifrån perfekt finska, jag vet och hör själv när jag säger fel men det bryr jag mig inte om, jag bara pratar på ändå! Men det här är ett annat specialområde och jag visste att jag inte skulle räcka till att göra ett bra arbete för klienten.

När jag hade bestämt att jag inte skulle fortsätta efter tre månader kunde jag slappna av. Jag , en kontrollmänniska, släppte taget och det gjorde bara gott åt mig, jag tog ju ansvar för vad jag gjorde där men hade inte det avgörande ansvaret och det gjorde bra gott åt mig, jag var lite på sidan om och det gjorde bara gott åt mig...

Jag kunde följa med ( lite på sidan om ) arbete som personalen gjorde där, med för lite personal förstås, som det alltid är inom all omsorgsverksamhet. Dom förstår bara inte själva vilket enormt arbete de gör där. Jag har träffat många olika personer, träffat folk från andra länder och kulturer.

Jag vågade ta steget ut i det okända och jag skulle aldrig vilja vara utan den här erfarenheten. Jag trodde inte det skulle vara så svårt att pröva på nåt nytt, men det har väl att göra med, att ju äldre man blir så vågar man inte lämna det gamla, trygga, kontrollerade liv man är van vid, eller så har det att göra med vilken personlighet man är... Jag har alltid värdesatt mitt arbete men nu ser jag på det på ett annat sätt, jag kommer att vara en värdefull erfarenhet rikare. Jag vill också säga till er som tvekar att pröva nåt nytt, våga!! våga förlora fotfästet en sekund, jag vågade och hade jag inte vågat hade jag förlorat en del av mig själv. 
Tack till alla på " Vaasan ulkomaalaistoimisto"! Tack till "Kotomaja"!

( P.S. Idén till korten hittade jag på "nätet", originalet är signerat:Birgit 2013 )